”Köttbranschen har inte varit kundorienterad men nu ser jag positivt på framtiden för svenskt kvalitetskött! "Inställningen från köttbranschen har vänt från motstånd, skepticism och en nedlåtande attityd till ett riktigt varmt mottagande.” Bland annat detta kan man läsa i Livsmedelsföreningens medlemstidning Livsmedel I Fokus som intervjuade Britt-Marie Stegs i en stort uppslagen artikel för sitt novembernummer.

UR LIVSMEDEL I FOKUS 8/2007.
TEXT: CARINA MALM.

Britt-Marie Stegs, VD för Hälsinge Lantkök AB.

Britt-Marie Stegs var själv köttdjursbonde i Järvsö, när hon bestämde sig för att starta Hälsinge Lantkök 1999, tillsammans med några andra bönder i Hälsingland. Affärsidén – att köpa upp och sälja utvalt, svenskt kvalitetskött med tydlig ursprungsmärkning – möttes med allt ifrån skepsis till direkt motstånd från branschen.
– Vi säger att vi vill ge konsumenterna smakupplevelser utöver förväntan och att vi inte fuskar. Att säga att man inte fuskar visade sig vara väldigt kontroversiellt, berättar Britt-Marie Stegs.
Hon anser att den konservativa attityden i köttbranschen har bidragit till att svenskt kött har tappat närmare hälften av marknaden mot importen efter EU-inträdet.

– Köttbranschen har inte varit kundorienterad. Det har inte varit tal om någon profilering, konsumenterna har fått hålla tillgodo med det trista köttet i butikerna.
Hon menar att konkurrensen från importen kom som en chock för branschen, som svarade med att sänka priserna. Det ledde till att många bönder fick sluta med köttproduktionen.
 
NÄRA KONKURS
Starten blev tuff och hösten 2002 var Hälsinge Lantkök nära konkurs.
– Jag hade mycket att lära när det gällde att driva ett företag i stor skala, tillstår Britt-Marie Stegs.
2003 kom vändningen och de senaste två åren har omsättningen ökat från 30 till 100 Mkr.
Hälsinge Lantkök köper enbart rasdjurskött av de fem högsta kvalitetsklasserna från utvalda uppfödare. Djuren föds huvudsakligen upp på bete och gräsfoder från den egna gården.

Efter slakten hängmöras köttet i sju till tio dagar, vilket inte bara gör köttet mörare, utan även får det att tappa vatten, som annars skulle få köttet att koka i stekpannan.
– Vi har koll på hela kedjan, från uppfödning till styckning, och samarbetar med slakterier i hela landet. Där djuren är uppfödda, köper vi tjänsterna och där säljs också köttet, berättar Britt-Marie Stegs, som kallar affärsidén ”ett rikstäckande lokalkoncept”.
 

Det mest exklusiva köttet bär varumärket Hälsingestintan®. Det hanteras manuellt och styckas i butik. Lantköket® används på kött som levereras packat till butikerna. På allt kött finns information om djuret och uppfödaren.
 
STÅR PÅ DJURENS SIDA
Britt-Marie Stegs står på djurens sida.
– Jag är urstolt över våra bönder. I Sverige bryr vi oss mer om djuren än i många andra länder. Vi bör hela tiden kräva kortare djurtransporter än de tillåtna åtta timmarna. Därför behövs mindre slakterier i hela landet, men även storskalighet. Hälsinge Lantkök säljer en liten del ekologiskt kött, men tillgången är alldeles för liten och ojämn för att motsvara den stora efterfrågan.

– Vi skulle gärna bli större på ekologiskt, men vår dikoproduktion ligger väldigt nära den ekologiska. Dessutom tror jag att det är bättre för miljön att äta svenskt kött från närområdet, än importerat ekokött. När det gäller köttproduktionens påverkan på klimatet, tycker Britt-Marie Stegs att man måste väga in mer än enbart utsläpp av växthusgaser.
– Betande kor håller det svenska landskapet öppet. Vi skapar sysselsättning och utvecklar jordbruket. Det finns ett stort värde i att maten är producerad på hemmaplan.
Hon menar att den nedåtgående spiralen i slutet av 1990-talet har vänt och att fler bönder nu vågar satsa på köttproduktion.
– Vi har lyckats lyfta fram ett mervärde för svenskt kött och bönderna har sett att det går att få betalt för det.
Britt-Marie Stegs ser positivt på framtiden för svenskt kvalitetskött och säger att inställningen från köttbranschen har vänt från motstånd, skeptisism och en nedlåtande attityd till ett riktigt varmt mottagande.
 
DAGLIGVARUPRISET
Hälsinge Lantköks väg har kantats av div kontroverser, från en varumärkesstrid med köttföretaget KLS, som vanns efter fyra år, till fejden med Scan nyligen.
– Scan ville inte lämna några leveransgarantier, vilket är en självklarhet inom andra branscher med så få leverantörer. Nu har vi enats och stridsyxan är nergrävd.

Britt-Marie Stegs är inte rädd för att sticka ut hakan och tala om vad hon tycker.
– Livet är för kort för att gå och trycka på saker.
Hon tycker att kvinnor behöver stötta varandra mer i näringslivet och ser utmärkelsen Årets Affärskvinna som ett bra sätt att lyfta fram kvinnliga företagare på. Utmärkelserna har varit flera, både till henne själv och företaget, men Dagligvarupriset som bästa leverantör hösten 2006 uppskattar hon extra mycket.