Har svensk nötköttsproduktion någon framtid? Ja, kanske, men då måste kvaliteten förbättras. Så inleder Lars Johansson, Köttbranschens Riksförbund, sin artikel i novembernumret av Kött och Charkföretagens tidskrift "Köttbranschen", om Hälsinge Lantkök® debattseminarium kring den svenska köttproduktionen. 

TEXT LARS JOHANSSON, KÖTTBRANSCHENS RIKSFÖRBUND I SAMARBETE MED KÖTTBRANSCHEN. 
UR "KÖTTBRANSCHEN" NR 11-2007. Platsen var Näringslivets Hus i Stockholm när företaget Hälsingestintan® i oktober inbjöd till debatt i frågan om framtiden för svenskt nötkött. I panelen fanns bland andra Glenn Mörk från Ica, Birgitta Sjöberg, engagerad konsument från Söder i Stockholm, Ella Nilsson, Svensk Köttinformation, Jan Eksvärd, LRF samt Annika Qarlsson, centerpartistisk riksdagskvinna. 

Britt Marie Stegs, vd för Hälsingestintan® och initiativtagare till debatten, hade som utgångspunkt att tillgången på svenskt nötkött av god kvalitet är för liten och att flera aktörer - från uppfödare till förädlare - inte driver utvecklingen tillräckligt brett och kraftfullt. Stegs ser en stark efterfrågan på svenskt nötkött av hög kvalitet men hon förundras över att inte fler uppfödare ser potentialen i att öka sin satsning och inriktning på en kvalitativt bättre produkt. 

- Svenska konsumenter har för länge spelat på lotteri vid valet av svensk nötkött i butik. Risken att få en seg, smaklös biff om än svenskmärkt är för stor. Det ökar i sin tur möligheterna för det utländska köttet om det kan erbjuda ett mörare och i förhållande till priset godare kött. Importen får gratischans att etablera sig så länge branschen inte med större emfas driver på utvecklingen mot ett mera differentierat köttutbud isället för den mainstream som idag utmärker det svenska köttet i butikernas diskar, sa Britt-Marie Stegs. 

Oron för det svenska nötköttet delades av den inbjudna konsumenten Birgitta Sjöberg. Med barndomsminnen från föräldrarnas gård efterlyste hon den gamla köttdisken med kunnig personal där middagens matval kan diskuteras över disk. 
- Det kan bara möjliggöras om det svenska nötköttets aktörer tar vara på den miljödebatt som idag finns och erbjuder en förbättrad smakkvalitet. Miljö i kombination med ökad kvalitet kan aldrig konkurreras ut av utländskt kött, ansåg Birgitta Sjöberg. 

OJÄMN ÄTKVALITET 
Detta instämde både Svensk Köttinformation och LRF i. Svensk Köttinformations Ella Nilsson menade att den dryga 40-procentiga svenska importen av nötkött möjlgen kan ses som ett resultat av ojämn ätkvalitet på svenskt kött snarare än ett minskat intresse för att välja svenskt. För ur miljösynpunkt är det svenska köttet fortfarande ett bra val vilket även LRF:s miljöchef Jan Eksvärd ansåg. 
– Men det snabba kravet på förändring som nu tycks gälla för den svenska nötköttsproduktionen måste efterföljas av en förståelse för att det tar tid att ställa om för bönder och uppfödare, påpekade Jan Eksvärd. 

Det krävs en långsiktighet och frågan är väl om dagligvaruhandeln och kunder inser och förstår att det krävs ett ömsesidigt ansvar för att tillsammans säkerställa svenskt nötkött. Ur miljöperspektiv har Sverige goda förutsättningar att föda upp och erbjuda gott svenskt nötkött. Jan Eksvärd påminde dock om att just köttproduktionen i världen står för 18 procent av de utsläpp som står i fokus i klimatdebatten. Men det är enligt honom stora skillnader mellan olika länders nötproduktion och deras utsläpp. 
Sverige är jämfört med andra länder effektivare i hur mycket kött som kommer fram i förhållande till utsläpp. Och noteras bör att just nötköttet, i förhållande till gris och fågel, släpper ut mer per färdigt kilo kött. 

BÄTTRE MÄRKNING 
Som alltid i sådana här sammanhang kommer frågan upp om utförligare märkning. Borde inte bransch- och dagligvaruhandeln märka ut de produkter som är av hög kvalitet och som svarar upp mot den miljöhänsyn som idag krävs? Och borde inte en aktör som Ica i sin omfattande reklam välja att lyfta fram sådant svenskt nötkött? Detta om de vill ta ett ansvar för att säkerställa tillgången på det svenska nötköttet. Glenn Mörk från Ica ville dock inte svara på om Ica:s egen reklam vore rätt väg att stärka svenskt kvalitetskött. Ica har att erbjuda nötkött av olika kvaliteter och prisnivåer för att låta konsumenten själv välja, menade han. Att handeln och butikerna inte har något ansvar för vad kunderna väljer poängterades av den Ica-handlare som fanns i debattpubliken. 
- Jag ska erbjuda det kött kunden önskar köpa och tar inget som helst ansvar för att de just är svenskt kött som säljs. Ökar valet för svenskt ser jag till att det finns i diskarna och tvärtom, sa han. 

PRISFOKUSERING 
Att den prisfokusering som görs av butikerna genom direktreklam i landets brevlådor, oftast med kött som lockvara, kan uppfattas som ett val av handlarna att lyfta fram det billiga köttet. Och det fanns de som ansåg att dagligvaruhandeln är för intresserad av billigt kött till förmån för att erbjuda bättre utrymme för svenskt kvalitetskött i reklam och information. Men dagligvaruhandeln i form av de medverkande blocken Ica, Coop och Axfood var inte av samma åsikt. 
- Det är de svenska producenterna som har att erbjuda och marknadsföra bra kvaliteter till bra priser. Svenskt kött vare sig det gäller gris, nöt eller lammkött måste själva ta detta ansvar. Något sådant ansvar vilar inte på dagligvaruhandeln. Och någon eventuell brist på nötkött blir det inte. Det ser importen till, sa Ica:s Glenn Mörk. Handeln påpekade dock att det påbörjats arbeten inom alla kedjor för att finna regionala och lokala leverantörer som ett svar på en ökad trend som man ser inom handeln för tillfället. Konsumenter söker gärna lokala alternativ, framför allt när det gäller nisch- och högkvalitativa produkter.

Sverige är jämfört med andra länder effektivare i hur mycket kött som kommer fram i förhållande till utsläpp, menar LRFs miljöchef Jan Eksvärd.



- Importen får gratischans att etablera sig så länge branschen inte driver på utvecklingen mot ett mera differentierat köttutbud, sa Hälsingestintans vd Britt-Marie Stegs.